G i z z y

Givande kväll

Igår blev en härlig kväll!
Och jag har fått en jag-måste-bara-få-fotografera känsla utöver det vanliga :)
hade svårt att sova inatt för jag låg och funderade på bilder och att jag ville ut och fota idag.

När S kom hem så bestämde vi oss för att vänta med middagen och ta en fotoprommis istället.
Vi skulle ut och leta djur.. haha.. men hur ofta är det man hittar ett vilt djur bara sådär som man kan fota?
Våra förväntingar var nog inte särskilt höga..

Vi gick iaf in på en liten skogsväg som delade upp sig i flera vägar, så vi betsämde oss för att ta en som ingen av oss gått förut. Helt plötsligt kom vi fram till ett grönområde som såg så nyklippt och fint ut, med en stor tät häck runtomkring som man knappt kunde se igenom. Vi skymtade iallafall vad som såg ut som gravstenar mellan grenarna. Och mycket riktigt, mitt ute i igenting(?) hittade vi värsta kyrkogården. Det kändes bra ensligt och kusligt och först funderade vi om det var en djurkyrkogård, men ju längre bort vi gick desto fler gravar mötte vi.

Det kändes riktigt spännande att gå omking där och utforska allt men ja, samtidigt ganska kusligt.
Man såg småbarn på bara 3 år som låg begravda, hela familjer och vissa gravar var helt nya med fullt med avskedsblommor på. Dom hade nog haft begravning samma dag som vi var där. Hua..

Vi fick iallafall se en hare som for som en raket över gräsplätten men tyvärr hann vi aldrig ta någon bild.

Till slut kom vi fram till ett kapell, som inte alls var särskilt imponerande. Det såg mer ut som en mörk bunker av något slag med en jättestor skorsten på. Efter det knatade vi ner genom skogen för att titta närmare på vad som visade sig vara en minneslund. Det var jättefint med en stor sten med ett vackert budskap på, ljus som brann och blommor som folk hade lagt dit. Sedan såg vi skylten där det stod regler om hur man spred ut askan efter de döda på platsen och att man skulle respektera deras sista vila m.m
Det började mörkna ute och småregna så jag kände en rysning gå genom kroppen innan vi "skyndade" oss därifrån.

MEN. Nu till det som egentligen är intressant. När vi knatar hemåt så stannar vi plötsligt upp och tittar framför oss, och vad står där om inte ett rådjur? Det var en bock med två stora horn, riktigt ståtlig!
Ingen av oss fick några bra bilder eftersom det var ganska mörkt ute och jag hade önskat lite bättre zoom.

En riktigt händelserik promenad blev det iallafall, inte riktigt vad man hade väntat sig!

Och efter alla oväntade intryck man fått var det ganska skönt att krypa upp i soffan och mysa sen...


Visar min fångst för dagen :)